Gröna Lund söker sommarjobbare med hjälp av Facebook.
Tillbaka som lärare.
Besök Jessicas blogg.
Youtube.
Fler lediga jobb?
The power of Twitter ...
... ur en arbetssökandes perspektiv.
Det har under senare tid blivit populärt att söka jobb med hjälp av internet och sociala medier. Det blir allt fler som vill marknadsföra sig själva och här och var kan man läsa diverse guider om hur man bäst gör när man startar en blogg i syfte att finna drömjobbet.
Trots att jag själv valde att gå denna bana tidigt beskådar jag min vana trogen karusellen med ett granskande och smått skeptiskt öga. Men låt mig ta ett exempel gällande Twitter och jobbsök.
En förmiddag följde jag min Twitter och ser följande tweet:
person1, kl 11:14: Kan du photoshop och flash och vill jobba per timme...kontakta mig nu!
I det här läget är jag medveten om att en nära vän söker jobb inom just detta så jag svarar:
jonassvedin, kl 11:16: @person1 Prata med @person2
Hon som söker arbetskraft tackar mig artigt:
person1, kl 11:21: @jonassvedin :-) Man måste älska twitter...På två minuter får man tips! Tack.
Min vän som söker jobb tar kontakt med den som söker arbetskraft:
person2, kl 11.22: @person1 jag kan och vill! Min mail är [email protected]
Ser ni det härliga i processen? Dessa två personer har aldrig sett varandra, aldrig pratat med varandra, nä de vet inte ens om att den andra personen finns. Men genom en tredje part, det vill säga jag, har man skapat en kontakt på åtta (!) minuter.
Hur det gick sen vet jag inte. Som i det vardagliga livet får man ju inte jobbet enbart genom att visa intresse. Men egentligen är det inte det jag vill lyfta. Det här hur kontakten skapades på ca 480 sekunder.
Jaha, tänker du skeptiker nu. Kan inte det här likväl hända i det vardagliga livet på en arbetsplats, fik eller träningsanläggning? Jo det kan det, men det vardagliga livet finns inte längre enbart på en arbetsplats, fik eller träningsanläggning.
Grabben länkas i Metro.
Killen från Aftonbladet skriver.

Klippt från aftonbladet.se
Jonas Svedin, åter en del av Sundsvall.
Repetition av information brukar ibland vara ett vinnande koncept. Därför tänkte jag berätta vad som hänt mig senaste tiden. Många av er kanske redan vet, men inte alla har jag förstått då jag nästan dagligen får frågan vad jag gör i Sundsvall.
Jag flyttade alltså till Stockholm för att jobba som projektledare på Studio Jens Assur. En otroligt spännande tid där vi endast såg möjligheter. Jag skulle vilja beskriva Jens som en smart idéspruta till konstnär. Sen får ni lägga vilka värderingar ni vill i ordet konstnär. Fantastiskt trevligt var det i alla fall.
Innan jag for var min far sjuk och efter nästan två månader i Stockholm stod det klart att inget mer fanns att göra. Jag bestämde mig därför att avsluta jobbet omedelbart och återvända till Sundsvall. Jag vill samtidigt passa på att tacka Jens som lät mig sluta omedelbart och ansåg att jag gjorde det enda rätta. Så här i efterhand ser jag det som mitt livs bästa beslut.
Det hann inte gå många dagar från det att jag återvänt till Sundsvall innan jag fick ett erbjudande om nytt jobb och i måndags gjorde jag min första arbetsdag. Ni finner mig nu på Mittuniversitetet med den trivsamma titeln universitetsadjunkt. Jag har helt enkelt gått in i lärarrollen och kommer under våren exempelvis jobba med kurser som Varumärkets kommunikativa roll, Marknadskommunikation, PR- och branschanalys, Kommuniktion och omvärldsbevakning samt den spännande kursen och konferensen Communicare.
Så där har ni mig. På något sätt känns det som att komma hem.
Bryter tystnaden.
Jag måste skriva lite om allt det här. Men inte idag. I morgon tar "Ge grabben ett jobb!" fart igen.