Att korrekturläsa är en ren och skär konst. Jag hatar att korrekturläsa mina egna texter, det är nästan omöjligt. Nä ge mig någon annans text och jakten har börjat. Jakten på felstavningar och felaktig grammatik. Man måste gå in med inställningen att man vill sätta dit personen i fråga. Njuta av att finna fel och sen skratta rått när man lämnar över ett papper med noteringar.

Nä, riktigt så är det inte. Men jag älskar att korrekturläsa texter. Hitta felstavningar, felslag, dubbla mellanrum, särskrivningar, felaktigt uppbyggda meningar etc. Man riktigt smakar på varje ord och när personen frågar vad man tyckte om själva innehållet i texten har man inte en aning, för man har inte läst innehållet; bara bokstäverna, orden och meningarna. Att korrekturläsa ett innehåll är en helt annan grej.

När jag korrekturläser kan jag inte ha några pratande människor omkring mig. Nä allt jag vill ha är José González. Av någon anledning är hans skiva In Our Nature som gjord för att korrekturläsa till. Fråga mig inte vad som gör det, men det är något behagligt tempo över skivan.

Låt oss därför avnjuta öppningsspåret och korrekturläsa en text denna fredagskväll.