Klockan nio var jag uppe i morse och började skriva på ett senare blogginlägg. Det är väl ändå helt ok? När man är arbetslös är min största fasa att man ska ägna livet åt dekadens. Jag väljer dörför att kalla fenomenet för just arbetslösdekadens. Sena nätter och ännu senare mornar. Dagarna flyter på och man gör absolut ingenting.  Nä just därför fyller jag dagarna men sysslor som tvättning, löpning, fiske, inplanerade luncher och självklart arbete med bloggen.

Egentligen ska det sägas att jag inte är arbetslös. Inne än. Jag är anställd till den 10 juni, men då byrån har sommarstängt blir det per automatik ledigt för mig. Det här får mig att inse att jag i själva verket har semester och har alla rätt att ägna dagarna åt dekadens. Och här har jag ställt klockan varje morgon hela veckan.

Rackarns!